De yrkesetiska dimensionerna av bedömning, Borås 10 oktober
Borås högskola. Inbjudan är gjord av de två lärarförbunden, Lärarnas riskförbund och Lärarförbundet.
Medverkande:
- Susanne Linnér, fil dr, Växjö universitet, ledamot av Lärarnas yrkesetiska råd
- Magnus Blixt, grundskollärare, Stockhomls kommun, ledamot av Lärarnas yrkesetiska råd
- Monica Nylund, förskollärare, Göteborgs kommun, ledamot av Lärarnas yrkesetiska råd
- Christian Lundahl, fil dr, Uppsala universitet, pedagog- och utbildningshistoriker
- Jörgen Tholin, fil dr, vicerektor vid Högskolan i Borås
- Marianne Dovemark, fil dr, Högskolan i Borås, utbildningspsykolog
Vill verka för:
- ökad kunskap om lärares yrkesetiska frågor
- att främja kontinuerliga rkeseeiska diskussioner
- stärka lärares röst i debatten
- utvecklandet av ett gemensamt yrkesspråk
- en utveckling och revidering av lärares yrkesetiska principer
Ledamöterna visade hemsidan.
Bedömning av elever - en ansvarsfull uppgift. Hur tar vi stöd av våra yrkesetiska principer
Magnus Blixt
Principernas struktur - de "fyra blocken"
(trycksak: Lärares yrkesetik. Togs av båda lärarförbunden 2001)
- eleven alltid i centrum
- läraryrket och den professionella yrkseutövningen
- att upprätthålla lärares yrkesetik
- lärares samhällsuppdrag
I sitt arbete sätter lärare eleverna och deras lärande i centrum
Läraryrket bygger på samhällets tillit och fordrar ett stort yrkesansvar
För att värna lärarprofessionens ställning och status är det viktigt att alla lärare upprätthåller sin yrkesetik
Diskussion kring några av principerna:
"Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande,m utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande" (ur Lärares yrkesetik)
att förbinda sig - är det för kraftfullt? Vad händer om vi tänker motsatsen - förbinder sig inte... Vem tar då ansvaret?
"Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan"
Vad är rättvisa? Ta bort motstå otillbörlig påverkan för det låter som om vi skulle kunna bli mutade... Vem står för den eventuella otillbörliga påverkan? Kan det vara rektor? Då kanske den måste vara med
Betyg och prov - något nödvändigt(vis) ont?
Christian Lundahl - avhandlng viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola
Elever skrev mkt om hur ledsna de kände sig när de blev bedömda. Nämnde mycket decimaler, jag fick 53,5 poäng på provet ...
- Bedömningar är ett av de kraftfullaste pedagogiska verktyg vi har för att disciplinera individen i positiv och negativ mening
- Kunskaper om bedömningars nödvändiga,goda och onda konsekvernser är en förutsättning för etiskt försvarbara bedömningar
Från den bedömdes perspektiv till bedömarens
- vem äger bedömningarna?
- i vilka syften används de?
- vilka systemfunktioner fyller de?
- hur förändras de?
- vilka dilemman finns det mellan olika syften?
Skogvaktarmentalitet (formativ bedömning)
Långsamt följa något.
Trädgårdsmästarmentalitet (summativ bedömning)
Bokföra examinationen
Gustaf Ruder (1731) Anledning till snillewalet... Temperamentslära. Delade in människor i 4 grupper. Koleriker, melankoliker, sangviniker, flegmatiker.
Skogvaktarens bedömningsetik
- bedömningar måste grunda sig i iakttagelser över lång tid (tålamod)
- bedömningar måste grunda sig i en nära relation till barnet (kunskap om barnet)
Bedömningar under läroverkseran
- summativa bedömningar vinner successivt mark över de formativa
- de summativa bedömingarna används för skolans administration och utövar ett tryck över skolans pedagogiska arbete
- behovet av ett administrativt minne premierar examinationer av utantill kunskaper
- skolan äger dock fortfarande sina bedömningsrutiner
Behovet av enhetlighet och de externa bedömningarns intåg
- skolans traditioner utmanas av vetenskapliga bedömningar
- begynnande de-professionalisering av lärarkåren i bedömningsfrågor
Intraorganisatoriska bedömningar
Specialklasser
Hysén, menar att standardproven ska tas om hand av vetenskapsmännen och inte lärarna. Läraren fick en väldigt liten roll. Man tog tex bort uppsatsskrivningen i proven.
Resultaten börjar användas på ett instrumentellt sätt
De vetenskapliga bedömningarnas legitimitetskris
Christian nämner flera gånger tidskriften Krut
På väg mot "pedagogiska bedömningar"
- feedback. Vad eleven kan och vilka kvaliteter elevens prestation visar
- feed-forward. Vad eleven bör fokusera sitt lärande på framöver. Nya och konkreta mål, strategier för att nå dem (Black & Wiliam 1998)
- bedömningen integrerad i undervisningen
- autentiska uppgifter
- självbedömning, reflexivitet och kritisk blick på sina prestationer och strategier
- test-litteracy. att förstå frågan ("trafikljus")
Det finns betydligt fler problemområden kring bedömning som forskarna vet jämfört med vad man tagit hänsyn till i betygsutredningen.
Genomförandet viktigare än formen
- avdramatisera
- diskutera
- analysera
bra bedömningar är också autentiska ur ett lärarperspektiv, dvs ger ett mervärde kring relationen elev - undervisning - ämnesinnehåll
Bedömningar ska fylla en ämnesdidaktisk funktion. Då uppnås bättre resultat.
Pedagogik är långsamt. "Långsammare språk" - Betyg blir gärna ett snabbt språk, g, vg, mvg mm, inte diskussioner framåt.
SIRIS/SALSA - ett verktyg för det snabba språket på lokal nivå
Paul Black 2001:73
Några av bedömningens huvudfunktoner
Bedömning som kontroll/politik/administration
- av likvärdighet på kommunal och nationell nivå
- av kommunal och nationell resursanvändning
- av utbildningssystemets effektivitet i ett internationellt perspektiv
bedömning som information
- till eleven och dess föräldrar
- till berörda skolhuvudmän
- till skolläkare, kuratorer ...
bedömning och lärande
beskriver kunskapskutveckling
reflekterar och förstärker kunskapssyn
främjar och utvecklar specifika kunskaper och kunskapssyn
främjar lärarens lärande och kunskapsutveckling och elevgruppen
Johan Hovendal - om utvecklingssamtal
Bedömning och betyg - makt och etik
Jörgen tholin och Marianne Dovenmark
Lärarnas makt
- Betygssättning - myndihetsutövning som ger absolut makt till en enskild person, läraren
- även utan utbildning
- även om man bryter mot reglerna
- även utan utbildning
- De lokala styrdokuemnten stärker ytterligare lärarens makt
- eleven inte delaktig i arbetet
- flit, ordning, närvaro
- eleven inte delaktig i arbetet
- svårt att få insyn
- omfattning
- språk
- struktur
- "inre mallar"
- förutsätter förförståelse
- omfattning
- Lärarna är de enda som kan tolka hela systemet
- makt över betygen = makt över antagning
Betyg, bedömning och makt... motivering? disciplinering?...
Statens makt - förordningar poch uppdraget
- tolkningar som hindrar öppenhet
- publicering
- nationella utvärderingen och ämnesinnehåll
Maktförskjutning - på flera plan
- kraftigare
- brist på tydlig informationoch styrning
- "guide-line writing"
Vems fel?
Det finns fortfarande lärargrupper som i grunden inte förstår det system de verkar i... Myndigheten 2001
Jfr SÖ 1990 ... lärarna har aldrig fullt ut insett eller accepterat dess teoretiska bas och dess syfte att endast rangordna..
Konsten att välja betyg
Eleverna kan efter att ha fått reda på kriterierna satsa på ett G, VG eller MVG...
Det finns i detta en inbyggd mekanism som gör att vissa elever väljer mot vissa betyg och vissa bara mot godkänt.
Kollektiva undervisningssituationer bättre för barn i från utsatta områden tex
Kunskap är makt, makt är kunskap (Focault)
- ständig bedöming, registrering och övervakning splittrar kollektiven så att var och en reagerar som individ
- F hävdade att makten sätter sig i invånarna genom att de ständigt premieras ifall de utvecklar ett underordnat beteendemönster
Kontrollfrenesin riskerar att vrida diskussionen bort från de verkligt viktiga frågorna om hur undervisning skall bedrivas för att hjälpa barn/elever (gnm hela utbildningssystemet) att förstå den värld de lever i och vilka färdigheter de behöver för att klara det dagliga livet.
Bedömning
- Att se det som ska ses
- att kunna kommmunicera det man ser
- att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser
Hur?
- var tydlig
- kommunicera
- variera
- dokumentera (produkt och process) OBS! jfr Slöjdlärare, hemkunskap... kan läraren bedöma elevens bokhylla om han/hon gjort den hemma? Eller bakat pajen?
- ta hjäp av (var)andra ... byt elever ibland
Allan Svensson i Göteborg
Bedömning ett exempel ur lärarvardagen
Monica Nylund
Beskriver skillnaden mellan barn på en avdelning på en förskola. Allt från att krypa till att hoppa på ett ben, från att inte kunna prata till att kunna utrycka sig relativt fritt. Hon pekar på att det i en sådan barngrupp finns en stor spännvidd kring vad hon ska utgå ifrån i sina bedömningar.
Förskolan har bara strävansmål
Bedömningens syften
- barnet ska gnm bedömningen växa - inte krympa
- pedagoger har i sin bedömnin av barnet ett underlag för gemensamma diskussioner om utvecklingsplan för verksamheten
- vårdnadshavare ska ges informatione om barnets utveckling och lärande i förskolan och utifrån den en plan för fortsatt utveckling
- tydliggörande av att ansvaret för barnets utveckling ligger hos pedagogen oavsett barnens övriga livsvillkor
Paneldiskussion
- Gunilla Molloy - klassamtal
- Statsistik är ett snabbt språk, utvecklingssamtalet ett långsamt
- Gunilla Granath, Milda Makter (Gäst i overkligheten)
- Thomas sie, ungdomsforskare. Pratar om ungdomars värderingsfria zoner.
- Viktigt att se att vi gör bedömninga och att vi måste ta ansvar för det.
- Ove Karlsson - praktikbaserad utvärdering
- Man måste se till att man inte "kladdar med andras själar på ett fumligt sätt"
- bedömningar måste göras mer pedagogiska och användas som didaktiska verktyg
- sorteringsanvändningen måste tonas ner
Kuriosa:
residua´l, (nylat. residua´lis, av lat. resi´duus 'kvarbliven', 'återstående', av resi´deo 'finnas kvar', 'återstå'), fackterm med grundbetydelsen 'återstående' (som adjektiv) eller 'rest' (som substantiv). inom statistiken skillnaden mellan ett uppmätt värde och ett värde som förutsagts med hjälp av en matematisk modell. Vid linjär regressionsanalys anpassar man t.ex. en rät linje y=ax+b till de uppmätta mätvärdena (x1, y1), ..., (xn, yn) så att residualerna yk-axk-b blir så små som möjligt (k=1, ..., n). Residualanalys används när man vill avgöra hur väl modellen stämmer med data. Om residualerna vid linjär regression är positiva för mycket stora och för mycket små x-värden men negativa för x-värden i mitten tyder det på att man i stället bort använda en kvadratisk regression.
2 i numerisk analys term som avser ett mått på hur väl en approximativ lösning x~ till en ekvation F(x)=0 uppfyller densamma; residualen definieras r=Fm(x~).
Mellan residual och fel dx=x~- x råder det approximativa sambandet rvFm(x~)dx. Ur detta kan dx uppskattas varefter felet i x~ kan korrigeras. Denna standardteknik kallas iterativ förbättring, defektkorrektion, Newtons metod m.m. beroende på sammanhanget. Om F(x)=0 är ett överbestämt ekvationssystem saknas i allmänhet lösning x. Approximativa lösningar x~ konstrueras då genom minimering av residualen.
